Göran Jönsson är professor vid Lunds universitet och bedriver forskning på malignt melanom. När han påbörjade sin forskningskarriär var immunterapier ett relativt nytt behandlingssätt. Då visste man väldigt lite om den molekylära strukturen av melanomtumörer.
Advertisement– Melanom är en av de tumörsjukdomarna som man introducerade immunterapier mot först. Vilket gjorde att man ganska tidigt kunde undersöka vilken roll immunförsvaret hade i förhållande till melanomcellerna, säger Göran Jönsson till Life Science Sweden.
Innan har ett stort fokus varit på T-cellernas roll, men när Göran Jönsson tittade närmare på vårt immunförsvar fann han till sin förvåning att en annan celltyp verkade ha en viktigare funktion än man kanske tidigare trott.
– Vi ville titta på celler som är en del av det adaptiva immunförsvaret där huvudcelltyperna är T-celler och B-celler, så B-cellerna hängde bara med på ett bananskal nästan. Att vi såg en så tydlig effekt på B-cellerna och att vi såg att de var organiserade i strukturer blev vi ganska förvånade över.
AdvertisementDet visade sig att patienter som hade så kallade tertiära lymfoida strukturer i tumörerna, en ansamling av B-celler, verkade gynnas mer av behandling med immunterapi än andra.
– Vi brukar på ett enkelt sätt likna dessa strukturer vid immunologiska fabriker som finns där för att upprätthålla immunförsvaret mot tumören.
Göran Jönssons forskargrupp studerade melanompatienter som behandlats med immunterapin checkpointhämmare. Det är en typ av terapi som specifikt riktar sig mot molekyler på T-cellerna så att de mer effektivt kan bekämpa tumören. Många av dagens immunterapier fokuserar på T-celler. Men i framtiden tror Göran Jönsson att de även kommer att rikta in sig på andra celler i vårt immunförsvar.
Advertisement– Immunmikromiljön i cancertumörer är mycket mer komplexa än man kanske trott tidigare. Det är ett nätverk av olika celler som hänger ihop som påverkar varandra för att de ska bli mer effektiva mot tumörcellerna.
Senare studier har visat att strukturer med B-celler finns i andra sorters cancertumörer som även de gynnas av immunterapier, säger Göran Jönsson. Nu försöker han bland annat med hjälp av modellsystem förstå den molekylära signaleringen bakom skapandet av de tertiära lymfoida strukturerna och om man behandlingsmässigt skulle kunna inducera dessa.
AdvertisementDe senaste åren har Göran Jönssons forskning uppmärksammats och belönats, bland annat har Cancerfonden utsett honom till årets cancerforskare 2023. Han hoppas att han och hans forskargrupps upptäckter ska kunna göra skillnad.
– Min förhoppning är att det kan vara en viktig pusselbit för att fler patienter ska ha nytta av immunterapi i framtiden.
Advertisement